Nej, Nä, Ne, Naj - så svårt ett så enkelt ord kan vara. 

Jag är verkligen värdelös på att säga nej. Jag vill så gärna försöka hjälpa alla som ber om det, även om jag vissa tillfällen varken kan eller vill. Jag vet inte varför, det är klart att jag själv går först men nä, så tänker inte alltid mitt huvud. Det är nästan så jag får ångest när jag säger nej och måste göra någon besviken - jag hatar göra folk besvikna. Det är nog därför jag har så svårt att säga nej. 

Men jag har tränat på det och det blir faktiskt bättre! Dessvärre har jag fortfarande en ganska jobbig känsla i kroppen så fort jag märker att de blir ledsna/arga/besvika/irriterade. Men jag måste tänka på mig själv först, jag kan inte lägga något av mitt eget åt sidan för att ställa upp för någon annan när det bara gäller småsaker.