Denna tiden förra året låg jag sövd med roliga kläder på mig, en töntig mössa på huvudet och armen i en "tyngdstrumpa". Så är tack och lov inte fallet idag! =P

För att förklara så blev jag den 28 mars-12 opererad för min axelskada som orsakats av att armen slitis ur led flera år tidigare. Detta var något som efter första gången blev återkommande och till sist fick jag kronisk smärta, stickningar och fingrarna domnade bort. Det var i detta läget jag kände att nu är det dags att göra något åt det hela. 

Det tog nästan ett helt år innan jag övertalat sjukgymnasten att skicka en remiss till ortopeden men när den väl kommit iväg gick det fortare än kvickt. Träffade läkaren den 7 februari och på mindre än 5 minuter hade han konstaterat att jag skulle opereras, och att jag egentligen redan skulle ha varit det! Jag fick veta att väntetiden låg på 2-3 månader men redan efter 7 veckor var det gjort!

Desvärre väntade även 7 veckor sjukskrivning varav 4 med ett axellås. Jag trodde ett tag jag skulle tappa förståndet men det var bara att bita ihop och göra så mycket jag kunde även om det enligt min mening var alldeles för lite =P De fösta 4 veckorna med lås var nästan de lättaste, då kunde jag inte göra något så var bara att gilla läget. Men när jag slapp låset så var ju armen lös och jag gjorde både det ena och det andra de fösta dagarna - vilket resulterade i överansträngning och en smärta som jag inte uppskattade.. Så jag tog mitt förnuft till fånga och satt inne inprincip dygnet runt och kollade serier resterande veckor. Ända gången jag gick ut nästan var för att hjälpa Alice när hon red!

Jag i mitt fina lås ^^,  

Nu har det gått ett år och jag har absolut inga men kvar av min tidigare skada. Det har kommit lite småsaker efter operationen men inget allvarligt =) Jag är liite mindre rörlig än tidigare och i extrem kyla får jag se till att bulta på mig rejält med kläder över axeln - detta fick jag lära mig den hårde vägen! Efter en kylig morgonfotografering med en tunnare stickad tröja + dunväst så hade jag så sjukt ont i ett par dagar - men det var det värt, för bilderna blev sjukt bra ^^,

En av de många bra bilderna <3  

De sista veckorna har jag jobbat hårt i gymmet med att stärka mina axlar och känner redan skillnad. Jag ska fortsätta med detta och kämpa mig tillbaka - och förbi - där jag var innan! Det är inte långt kvar för att vara tillbaka iaf, sen är bara fråga hur långt jag ska gå efter det! =)

För ca 1 år sen blev det bestämt att jag skulle operera min axel och därmed bli "oduglig". Planeringen började direkt hur jag skulle göra med hästarna, var skulle jag ha dem och vem skulle hjälpa mig?! Ganska snart fick Micky flytta tillbaka till Pederslund så jag skulle kunna få hjälp av Ingela. Väl där så visade det sig att en av de andra inackorderingarna visste en tjej som gärna ville rida mer än vad hon gjorde i dagsläget. När jag fick förklarat hur tjejen var det ungefär så här: "En väldigt kär tös som är lite osäker på sin egen kunskap och låter andra ta för sig medan hon står i bakgrunden. Hon är duktig och vill alltid göra rätt men får inte riktigt visa det" Kan vara ärlig och säga att i just det ögonblicket var jag ganska skeptisk på hur det hela skulle gå, men sa att det är klart hon ska komma och prova! Sagt och gjort, flickan kom och provade och det gick bättre än vad jag trodde. Jag erbjöd henne att hjälpa mig, vilket hon tackade ja till.

Det ångrar jag inte en sekund idag, denna tjejen var Alice! <3

Sen den dagen har det hänt så ortoligt mycket med denna tjej. Hon har utveklats 100 steg och förändrat sig och sitt "hästeri". Hon tar numera för sig och säger vad hon tycker och vill. Hon lugnar utan tvekan ner M när han blir stressad och hon har skapat en riktigt relation till både honom och mig! Jag skulle inte vilja byta ut henne mot någon i hela världen. Jag försöker förklara för henne ofta hur bra hon är för både mig och M och jag hoppas hon förstår att jag verkligen menar det.

Idag är det ett år sedan Alice satt på M för första gången. Och skulle jag förklara Alice för någon skulle det vara tvärt emot så som jag fick henne förklarad för mig. Jag hade sagt att hon är en tjej med stor kunskap om hästar, att hon är duktig på att ta egna initiativ och sätter alltid hästen i första rummet. Jag hade sagt att hon är vill hela tiden lära sig mer och tvekar inte på att fråga om hon kan få hjälp med de sakerna hon inte kan/vill utveckla. Hon är inte rädd att säga "Du, jag kan inte få igenom detta. Kan du se om jag gör något fel?". 
För mig är det en viktig egenskap att kunna acceptera både sina positiva och negativa sidor - just det är Alice väldigt duktig på!

Som avslutning finns det väl egentligen bara en sak att säga:

Alice - du är bäst och vi älskar dig!!! <3 

Det är 70 dagar kvar tills vi är i Turkiet. Det är 12 år sen jag var utomlands sist!

70 dagar känns som en halv evighet när det ända man vill är att åka NUU. Jag har redan börjat planera vad som ska med, hur jag ska packa väskan. Vilka saker jag ska ha i handbagaget och vilken väska det ska vara.

Passet ska jag ta hand om imorgon, vaccineringen är klar. Pratat med VC om magmedicin - jag är redo. Men inte fan sitter jag på planet för det =P Istället får jag drömma om sol och värme!

När jag vaknade i morse klände jag mig grymt utvilad. Låg och mös under täcker och hann tänka "åh, det är lördag och jag har inget planerat" - sen kom verkligheten ikapp och hjärnan kopplade att det bara var fredag..! Aja, det går bra det med, lördag imorgon istället ju =)

Dagen har flutit på trots lite ont om kollegor på jobbet. Lunch fick jag först vid 13.45 men vad gör det?! Solen skiner och även om jag är inne så njuter jag av det. Dagens enda negativa är att jag har på gränsen till nackspärr, lagom skönt.. Slutar strax och då blir det direkt till stallet. Får se hur nacken känns om jag gör något med honom eller om vi väntar tills imorgon. Får se om det blir bio med Katrin sen eller vad som händer =)

I helgen har jag en del planerat men utan någon som helst struktur, precis så som jag inte vill ha det =S I helgen hade jag behövt hinna med - fixa pass, stallet, hem & villmässan, åka till reslöv för mys och köpa havre, städa + diska, laga en ny omgång mat och gymmet. Hur jag ska få ihop det smidigt är en gåta =P Fixa passet är inget som är akut men det andra hade jag gärna sett till att hinna med. Aja, allt går med lite ( eller mycket) planering.

Jag sa direkt när vi bokat resan att jag måste gå och fixa ett nytt pass nu, annars skulle jag glömma det. Tror ni jag har varit iväg än? Icke... Men däremot har jag inte glömt =) Problemet med att komma iväg är framförallt att de har öppet 9-19 vardagar, jag jobbar 9.15-18.15 = dåligt med tid att hinna. Lördagar har de öppet 9-14, men när det är helg är ju inte ens första tanke att åka till polisen och fixa nytt pass, dumt nog... Min helg är ganska tom så kanske kommer iväg på lördag eler träningen, återstår att se!

I övrigt har 1/3 av väntetiden gått, jag är klar med mina Twinrix sprutor (eller ja, en till men det är först om ett år), jag har pratat med VC om dukoral, jag har nog hittat en väska som kan funka, jag har gjort adresslappar och jag har betalt själva resan. Vad gör jag nu då mer än väntar?! Absolut ingenting troligtvis. Tiden går fort och snart är det dags att börja packa den där väskan. Som jag längtar!!! =)

Idag är det ganska tomt i huvudet...

När jag slutat ikväll blir det stallet, ska pussa på mina grabbar för första gången sen i måndags morse =O Som jag saknar dem <3 När jag är klar blir det in till Emms, krypa ner framför datorn och kolla senaste avsnittet av VD. Tror det kommer bli ett helt otroligt avsnitt, verkar som det! Sen hem och göra inget, fortsätta kolla mina serier och njuta av att det är helg =)

Imorgon blir det träning tidigt, ett bra sätt att komma igång med dagen. Stallet vankas efter det, mina grabbar ska skötas och Emmson och Hanna kommer och rider Starman. Får se vad vi hittar på, ännu inte bestämt mig för det! Kvällen är väldigt öppen, typ 4 alternativ. Hemma, mysa med mig själv. Hem till mamma, tvätta lite. Åka till reslöv, ep´s mys. Hitta på något, typ bio-dansa-gå på stan. Än har jag tid att bestämma mig =P

På söndag har jag planerat in träning med Sassa kl 12, i övrigt har jag bara stallet att ta hand om =) En riktig slappehelg om man säger så! 

Mår fasen inte bra idag, fryser, har huvudvärk och näsan stör lite mer än vanligt - har influensan till sist nått mig med?! Jag hoppas innerligt inte detta =/ Lite mindre än 1,5 timme kvar på jobb sen får jag väl åka hem och krypa ner i sängen och kurrera mig. Något som fascinerar mig är att trots jag inte mår bra så vill jag ändå träna, jag längtar efter att få låta musklerna jobba och svetten rinna - tror jag blivit lite skadad =P Planen var ju lite konditionsträning + stretching idag, det först nämnda får jag väl så snällt skippa (om jag inte känner mig bättre efter en stund hemma). Men stretchingen kan jag göra lite försiktigt ändå, inget jag direkt tar skada av! =) 

I övrigt blir det väl att fortsätta kolla VD, snart klar med säsong 1 (igen!) Helt sjukt vilken skillnad det är på skådespelarna då och nu. Då - små, mesiga, förvirrade. Nu - vuxna, biffiga, självständiga. Men serien är precis lika bra fortfarande! Längtar till Fredag när nästa avsnitt kommit ut, då bänkar jag och Emma oss med något gott att äta sen drar spänningen igång =D

Idag går tankarna åt positiva håll - min vår/sommar! Jag har 3 stora bra saker framför mig
# 26-28 April spenderas i Gbg med Ingela och med hästar som huvudroll!
# 2 Juni sätter jag mig på flygplanet till Turkiet, Side tillsammans med far min, Gittan och Amanda. Där stannar vi till den 16. Jag ska njuta av tiden, slappa, sola, äta gott, träna på nya platser och se nya saker.
# 4-6 Juli är bokat för Ekobofestivalen =D Jag och Katrin (+ flertalet andra gissar jag) ska festa och ha jäkligt roligt!

Jag tror denna sommaren kommer bli en av mina bättre på länge, tre så olika saker men som jag ser fram emot precis lika mycket =D